Då var årets stora idrottsprestation avklarad!

30 kilometer backar, saltgurka och sportdryck.

 

Så, vad tänker man på i tre timmar och tio minuter på Lidingö?

- Totalfokus på vägen, en fot framför den andra, hitta en rygg att haka på.

- Skyltarna som visar nedräkning i kilometer till målet, jag var trött i benen redan vid 13 km, och då var mer än hälften kvar... 

- När kommer vätskekontrollen? För man blir typ sjukt törstig av att springa så länge.

- Helvete vad folk är sega i uppförsbackarna

 

Jag klarade iallafall mitt mål, att slå min egen tid från förra året, med åtta minuter!

Och det känns som min startgruppsplacering blev mycket bättre, jag kunde ha ett okej tempo hela vägen nästan. (om du stannar till och går uppför den första backen 500 meter efter start kanske du inte ska springa lidingöloppet)

 

Återstår dock att se om det blir ett lopp nästa år också, jag har ju kvar att klara det på tre timmar tycker jag. Men det är mycket roligare att lyfta tunga grejer än att löpträna...